En vis mans ilskna min gav oss en nyårstradition som ger lättare bagage inför nästa år.
Vi har en nyårstradition i vår familj som jag gärna delar med mig av. Jag tror på att summera, utvärdera och reflektera och har under många år haft nyårsnoja över allt som jag inte hunnit med.
För ganska länge sedan träffade jag en gammal man i Asien som stod vid en stor brasa och slängde in färgglada papper. Han såg mycket missnöjd ut och slängandet var både bestämt och ilsket. Efter en stund var lapparna slut och han satte sig ner och började skriva nya. Jag stod där en stund och funderade och iaktog att mannen nu verkade både nöjdare och gladare. Efter en stund vinkade han på mig och frågade om jag ville låna några papper. Jag fick då förklaringen till vad och hur han gjorde. Den gamla högen var allt han var missnöjd med och som han nu eldade upp för att slippa lägga det på tallpinnevagnen som en belastning och ha kvar i bagaget. Det hade varit en stökig tid för honom därav den missnöjda och ilskna minen. Nu satt han i godan ro och önskade sig nya saker och med eldens kraft skulle de förverkligas.
Vi gör också en brasa varje nyårsafton och sen slänger vi i det vi inte gillar med det gågna året i elden. När barnen var små så ritade de teckningar, nu gör de som vi stora, slänger in papperslappar eller flygplan. Sen byter vi fokus och önskar oss nya saker för det nya året. På så sätt har vi rensat ut det gamla året och samtidigt gjort mål för det nya. Känns skönt att få sätta punkt och bli av med gammalt och sen att få hitta på nya saker. Undrar om Eiffeltornet dyker upp hos sonen igen – det kanske är dags för det i år?
Gott slut och Gott Nytt till er alla!
Allt möjligt och allt är möjligt 